Historia

Husen på Dalagatan 35-37 (tidigare adress) togs i bruk den 1 oktober 1907. Fastigheten ägdes av Lotty Bruzelius bostadsfond och var en donation för Bostad åt Kvinnor.

I samband med sin 50-årsdag donerade Lotty Bruzelius 400 000 kr till uppförande av bostäder, så att kvinnor som försörjde sig genom eget arbete skulle kunna få råd med eget boende. De två husen på fastigheten Valkyrian 19 uppfördes 1906-07 av byggmästare August Lindell efter ritningar av arkitekt Axel R. Bergman i typisk jugendarkitektur.

– Där fanns 118 ettor med kokvrå och 18 med kök. De senare var avsedda för kvinnor med minderåriga barn.
På gathusets fjärde våning bodde föreståndarinnan/vicevärden i en större bostad – två rum, kök och jungfrukammare. På dåvarande vind (5 tr. i gathuset) fanns ett gemensamt bad för husets boende, samt tvättstuga. Torkvind låg ytterligare en våning upp.

Innergården hade sandgångar med kantsten av ölandskalksten. Gräsmatta, buskar, planteringar, träd samt sittplatser.
Gården har fortfarande en stor gräsmatta med  ett päron- och ett apelträd som växer bra och även ger frukt.

Ombyggnad har skett vid fyra tillfällen under åren 1935-66. Familjebostäder gjorde en stor renovering och ombyggnad 1979-80. I samband med detta slogs de små rummen ihop till större lägenheter, 2-4 rum. Stadsmuseet har klassat fastigheten “Grön”, och är värdefull ur kulturhistorisk synpunkt.

Fastigheten övertogs av Brf Dala 35 våren 2001.

Och vilka var då dessa kvinnor som fick bostad i stiftelsen?

1911 bodde på Dalagatan 35-37 enligt mantalslängden
– 93 sömmerskor av olika slag, som sydde allt från hattar till korsetter, men även kvinnor som åtog sig sömnad i hemmet.
– 28 var affärsbiträden bl a på NK och 14 var kontorsbiträden.
– 35 arbetade i industri och hantverk. Bokbinderi, tryckeri, porslinsmålning, bageri och stearinfabrik.
– 35 var sysselsatta inom städning, tvätt, mangling och badinrättningar.
– Några få var privatsjuksköterskor och kartriterskor. Flera angav inte yrke utan bara titeln änka.

…och ett utdrag ur Arbetarminnen i Nordiska museets arkiv –
”En paginererska berättar” 
berättad av Anita Malmgren Törnqvist

”1908 fick jag bostad i en stiftelse för självförsörjande yngre kvinnor, på Dalagatan 35. Den hade kommit till genom en donation av professorskan Lotty Bruzelius. Där bodde jag sedan i 34 år, ända tills jag gifte mig 1942. ”35-an” ansågs som ett mönsterhus. Man skulle vara välrekommenderad för att bli antagen som hyresgäst. Men det fanns en nackdel, man måste dela rum och kokvrå med en kanske vilt främmande människa, och det var inte så roligt alla gånger. Visserligen fanns det en del ensamma rum, men det var mycket svårt att få ett sådant. Man var ung, ensam, hade dåligt med mynt, arbetsförtjänsten liten, man behövde bo billigt och var tacksam för det som bjöds.”

Hela hennes historia går att läsa på
Kulturarv Stockholm

 

Bilder på originalritningar som finns att se i Arkitekturmuseets arkiv

Trädgården ser ju inte ut som visas på bilden nedan, men det skulle vara fantastisk om det vore så.

Under årens lopp har fler upprustningar gjorts av fastigheten och samtidigt har säkert gården fått sig en dust. Den stora förändringen skedde i samband med att Familjebostäder tog över fastigheten och förändrade rums- och lägenhetsfördelningen och samtidigt gav plats åt dagiset/förskolan som finns i gårdshuset.

Kanske finns det krafter att göra om trädgården till vad den en gång var. Vi har ju en fin skiss som visar hur det kan se ut.

 

 

Lind, kastanj, jasmin … och sittbänkar!
En enklare skiss gjord med namn på buskar och träd för placering i trädgården.

 

 

 

 

 

 

Trapphuset hade tidigare en svängdörr direkt placerad innan bottenvåningen.
Dörrar har monterats bort i samband med renoveringen av husen 1979-80 och skenor för barnvagn monterades istället. Dessa skenor är inte längre kvar.

Båda husen hade tillsammans 136 rum/lgh men antal boende var säkert många fler – kanske 200 personer – och flera av de boende som fick dela rum.

Lägenheterna och rummens fördelning. De större rummen med kök fick kvinnor med barn disponera. Mindre rum med gemensamt gaskök, och gemensamma toaletter.

Förslag på köksinredningen.
Ritningarna med detaljer och köksredskap noggrant utritade.
Tidstypisk dokumentation av inredning. Köken var bl a placerade i de små cirkelutbyggnaderna med smala fönster som syns utifrån på husets fasad. Utrymmet är bevarat i lägenheterna. Används som ett extra förråd eller en del av kök eller rum.

… eller den här!
Titta på handduken som hänger vid diskbänken, mjölkkannan och brickan som står uppställd eller kopparkastrullerna som ligger på hyllan.

Försöker att hitta mer att fylla på med….